perssonsresor

Med resehandböcker från olika arrangörer mm planerar vi vår resa och vi är nu färdiga med vår prelimära resplan men skall betraktas som ett stöd.
Hur det sedan det blir är vår tanke att försöka sända hem via bloggen så fort vi har möjlighet.



Dag 1           

Avresa från Köpenhamn via London, Miami till Lima i Peru.

Dag 2

Anländer till Lima

Dag 3-4

Avfärd med Long distance buss från Lima till Tarapoto via Trujillo, Chiclayo och Moyobamba. 

Dag 5

Minibuss eller liknande till Yurimaguas (Huallaga flodens pärla) (6 hrs) övernattning.

Ordna båttransport (inhandla hängmattor ca 150 kr/st)

Dag 6-7

Båt till Iquitos (48 tim)

Stopp i Lagunas (10 tim)

Tripp into The Reserva Nacional Pacaya -Samiri

Flodbåt mot Amazonasfloden och Iquitos
Sträckan Yurimaguas-Iquitos trafikeras nästan varje dag av större flodbåtar, lastade till bristningen med allehanda last och
förstås passagerare. Att åka med en sådan flodbåt är en fantastisk upplevelse. Här är det förstås det dagliga livet som är i
fokus och chansen att så något av Amazonas djurliv är praktiskt taget noll. Möjligtvis kan vi se några lekfulla floddelfiner
hoppa och leka i fören på båten. Vi inväntar en lämplig båt och logerar oss precis som alla andra, i hängmattor som vi köper
på plats i Yurimaguas (c:a 150 kr styck) Hängmattan blir vårt hem de närmasta dagarna och se fram emot en mycket
intressant och avkopplande resa. Vid sidan av vår hängmatta kan vi hänga upp saronger eller ett sovsäckslakan för att
på så vis skapa oss en privat liten sfär. Självklart måste vi anpassa oss efter den standard som gäller på plats med
mycket enkla faciliteter och kost. Dock blir det garanterat en upplevelse som ingen vill vara utan. Ta med en intressant
bok då resan till Iquitos tar c:a 48 timmar. Beroende på när vi kommer fram har vi en eller två nätter i Iquitos. En myllrande
storstad med intressant historia och härligt folkliv. Om tid finns passar vi förstås på att se oss om i staden, den lokala
marknaden och stadsdelen Belen med sina typiska pålhus.

Dag 8-9

Besök I den lokala marknaden och stadsdelen Belen med sina typiska pålhus.

Iquitos är den största staden i regnskogen i Peru samt i hela icke-brasilianska Amazonas. Den är huvudstad för regionen
Loreto och Maynasprovinsen. Belägen vid Amazonfloden är den bara 106 meter över havets yta trots att den befinner sig mer
 än 3 000 km från Atlanten. Staden ligger 125 km nedströms från sammanflödet av Río Ucayali och Río Marañón, de två huvudkällorna
 till Amazonfloden. Iquitos har länge varit en viktig hamn i Amazonområdet och är omgiven av tre floder: Nany, Itaya och Amazonfloden.

Staden anses som den största i världen som inte kan nås via vägar utan endast med flygplan eller båt (undantaget om man färdas
från Nauta, en liten stad ungefär 100 km söderut). De flesta resorna inom själva staden sker via buss, motorcykel, eller den populära
trehjuliga motorcykeln (mototaxi eller motocarro, (populärt kallad Mosquito, "mygga")). Transporter till närliggande städer kräver ofta
 en tur på floden med en llevo-llevo vilka fungerar som små bussar på vattnet.

Iquitos etablerades som en Jesuitmission på 1750-talet men det var inte förrän 1864 som den började växa då den blev huvudstad
för den nyskapade Loretoregionen. Iquitos var känd för sin gummiindustri fram till det första decenniet på 1900-talet och det finns
fortfarande stora herrgårdar från 1800-talet. 1897 uppfördes Casa de Hierros ("Järnhuset"), ett prefabricerat hus, konstruerat av
Gustave Eiffel. Den ekonomiska tillväxten kom av sig när frön till gummiträden smugglades ut och planterades på andra platser.
Filmen Fitzcarraldo som handlar om livet som gummibaronen Brian Sweeney Fitzgerald filmades i närheten av Iquitos.

Iquitos har ett växande rykte som turistområde, speciellt som utgångspunkt för exkursioner till regnskogen och naturreservatet Pacaya-Samiria
samt resor nedströms till Brasilien - den andra stora gummi-industriorten i inre Amazonas och till sist Atlanten som befinner sig 3 360 km bort.

En båttur till Belén är en vanlig turistattraktion. Området är åtkomligt till fots under lågvattenstånd i floderna men under högvattensäsongen är
enda sättet att ta sig dit via båt. Många av husen i området är fastankrade vid stora pålar och flyter upp när vattnet stiger varje år, vissa hus flyter
 året runt. Där vattnet börjar finns ofta ett par män med båtar (kanoter) som transporterar lokalbefolkning och turister mot en mindre avgift.

Det finns också en marknad utomhus i Belém (den delen som inte översvämmas) vilken också är en vanlig turistattraktion. Nämnvärd är
medicingången, Pasaje Paquito, ett helt kvarter av marknaden där mediciner tillverkade av lokala växter (och ibland djur) säljs.Kommunikationer [redigera]     

Dag 10

Vi lämnar Iquits Peru med snabbåt tll treriksgränsen vid Tabatinga (10 tim)

I Tabatinga möts gränserna för Peru, Colombia och Brasilien

Övernattning

Tabatinga är en ort i Tres Fronteras i delstaten Amazonas i nordvästra Brasilien, belägen uppströms från Benjamin Constant och
 Manaus och nedströms från Iquitos, vid gränsen till Colombia och Peru. Dess befolkning uppgick till 43 974 år 2005, på en yta på
 3 225 km². Tillsammans med den närliggande colombianska staden Leticia och den peruvianska Santa Rosa har stadsområdet
mer än 100 000 invånare, utspridda längs Amazonflodens stränder (floden kallas där Solimões).

Namnet Tabatinga kommer antingen från tupiskan och syftar på den vita lera som återfinns på flodbottnen, eller från guarani med
betydelsen "litet hus".

Tabatinga som fungerar som ändhållplats för flodbåtarna som går uppför Amazonfloden (närmast från Manaus). Avsaknades av farbara
vägar är staden förbunden med andra städer i regionen endast med båt och flyg. Detta har resulterat i rörelsefrihet och samarbete över
gränserna mellan de tre orterna.

Staden grundades som fortet São Francisco Xavier de Tabatinga under första hälften av 1700-talet av Fernando da Costa Ataíde Teives,
som där etablerade en militärgarnison, tidigare förlagd till floden Javari (vattendrag som utgör gränsen mellan Brasilien och Peru, söder
om den nuvarande staden), för att upprätta en vaktpost på gränsen mellan de portugiska och spanska ägorna.

Tabatinga var länge en del av distriktet Benjamin Constant, huvudorten i regionen. Den 10 december 1981 frigjorde sig Tabatinga från
Benjamin Constant genom en ändring i delstatskonstitutionen, och fick status som självständig kommun den 1 januari 1983.

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Tabatinga

Dag 11-17

Båt Tabotinga - Manuas 

Dag 18-20

Manuas

Båt till "O Encentra das Aquas" och uppleva hur två floder, en svart och en gul

rinner paralellt i flera kilometer.

 Manaus ligger där Rio Negros mörka vatten från norr möter Rio Solimões (Amazonas) gula vatten från väster och bildar det som i
Brasilien kallas Rio Amazonas. Manaus blev centrum för "gummiboomen" under senare hälften av 1800-talet och staden växte explosionartat.
Gummibaronerna blev stormrika så till den milda grad att de skickade sina smutsiga kläder till Europa för tvätt och stärkning. I slutet av
1960-talet gjorde militärregimen Manaus till tax-free zon för att uppmuntra utländska investeringar i området. Här har Ericsson haft fabrik
och från floden ser man Panasonics jättekomplex. Manaus är inte vilken djungelby som helst!

Vi lämnar bagaget på hotellet och upptäcker Manaus till fots. Det berömda operahuset uppfördes av de finaste material som direktimporterades
från Europa under gummieran. Väl värt ett besök och en fantastisk kontrast till resan i övrigt. Stadens marknader är alltid intressanta speciellt
eftersom det som erbjuds ofta är unikt för området. Här finns mängder av frukter som är endemiska och vi provar många ovanliga frukter.
Kanske ordnar vi ett blindtest av juicer på en av de många juicebarerna. Vad sägs om bacuri, graviola, cupuacu eller murucí?

Någon kanske vill ta en båt till "O Encontro das Águas" och uppleva hur två floder, en svart och en gul, rinner parallellt i flera kilometer.
Håll en hand i Negro och en i Solimões och känn temperaturskillnaden på 3 grader! Den som är sugen på en simtur tar bussen till
Praía Ponta Negra som är mycket populärt tillhåll för stadens invånare under helgerna. Ett annat intressant utflyktsmål är Parque
Municipal do Mindu som är ett slags naturreservat beläget i stan där bl.a. en utrotningshotad tamarinart finns

Manaus gummirushens centrum. Mitt i Amazonas djungel, ca 160 mil uppför Amazonfloden ligger miljonstaden Manaus.
Staden hade sin storhetstidfrån 1890-1920, det påstås t.o.m. att Manaus var världens rikaste stad under några år. Gummi blev en bristvara när
försäljningen av bilar med luftfyllda däck tog fart på slutet av 1800-talet. Rågummit utvanns från saven av gummi-
trädet som bara växte i Amazonas. När gummiträd började odlas i Sydostasien, och syntetgummit uppfanns 1920 var
Manaus glansdagar över. Operahuset som stod färdigt 1896 är ett magnifikt monument över storhetstiden.   

Manaus är en mytomspunnen stad som ligger mitt i Amazonas regnskog. Den väldige Rio Negro rinner genom staden, och lite
längre bort flyter den ihop med den ännu större Amazonfloden, som just här heter Rio Solimoes. Manaus känns en aning slitet,
men det är fortfarande en dynamisk stad som förnar den moderna hamnstadens hektiska rytm med regnskogssamhällets
dåsiga varma och avspända atmosfär. Hamnens eleganta europeiska arkitektur och den ännu ståtligare Teatro Amazonas
är de enda riktiga lämningarna från gummiårens tid och glansperioden mellan 1888 och 1912.

Dag 21 -25

Regnskosutfärder från Manaus

Dag 26-27

River Ferry Boat

Manuas - Santarem

Dag 28-30

Santarem

Besök Alter da Chao

Floresta Nacional do Tapajas FIONA

Vid ankomst åker vi direkt till vår pousada i Alter do Chão som ligger c:a 30 km från Santarém.
Alter do Chão är från början en fiskeby som blivit en populär tillflyktsort bland både infödda och tillresta. Byn ligger vid en av
Amazonasflodens största bifloder, Rio Tapajós som även kallas den blå floden för dess klara vatten.

Alter do Chao och Floresta Nacional do Tapajós; FLONA
Efter en dags vila och provianterande beger vi oss till vår båt som tar oss in i FLONA nationalpark. FLONA do Tapajós ligger
på Rio Tapajós östra strand och består av 650 000 hektar orörd natur. Här finns allt det som gör Amazonas till en så
 mytomspunnen och spännande plats att besöka. Skogen full av mysterier, historier och liv. Vattnet i de små vattendragen
och sjöarna är mycket klart och inbjuder till både kanotutflykter och bad. Här finns bl a sköldpadda, alligator, anakonda och
 ett rikt fågelliv. Framförallt får vi tillfälle att färdas på mindre vattendrag och vandra i primärskog som på sina ställen reser
sig drygt femtio meter över marken.

Under dagarna i FLONA får vi även tillfälle att se ett av människans försök att tämja Amazonas. Vi kommer att besöka ett
antal byar där vi får ta del av olika projekt som drivs i området med ambition att skapa möjligheter för fortsatt boende i området.

Någon dag gör vi en kortare vandring på de magnifika vita stränder som ständigt ändrar utseende beroende på flodens vattenstånd.
 Det finns förstås tillfälle för bad varje dag för den som önskar.

Under vistelsen i nationalparken kommer vi att bo och färdas med en egen båt som ägs av en biståndsorganisation som verkar i
mer än 100 byar i området, bl a med ekoturism och hälsovård. Mat ingår under hela denna vistelse. Vi sover i hängmattor ombord
 på båten vilket är det vanliga sättet på Amazonas.

Dag 31-33

River Ferry Boat

Santarem - Belen

Belem

Den vackara staden Belem grundades av portugiser år 1616 och skyddade Amazonflodens mynning från andra europeiska
stormakter. Snart blev den en viktig hamnstad som framför allt handlade med kryddor. Belem förstördes under
Cabanagemupproret år 1835 då de fattiga nybyggarna reste sig mot stadens välbärgade elit. Mot slutet av 1800-talet
hade Belem återhämtat sig och blivit starkare än förr, tack vare den blomstrande gummiindustrin. Det är fortfarande
norra Brasiliens främsta hamnstad och en fascinerande plats med en riklig mängd byggnader att upptäcka, från kolonialtiden och senare. 

Belém är en gammal kolonial stad och idag Brasiliens tionde i storlek med c:a 1.5 miljoner invånare. Staden byggdes av portugiserna
och fungerade ursprungligen som porten mellan Amazonasfloden och havet. Belém är känt för att stadens gator kantas av enorma
mangoträd och kallas "Cidade das Mangeiras" - mangoträdens stad. Vi besöker Emilio Goeldi muséet som både är ett zoo, en
botanisk trädgård, ett museum och ett välrenommerat forskningsinstitut. Här finns djur och växter från Amazônia samt en utställning
om indianernas kultur, historia och nuvarande situation. Mycket intressant, välgjort och betraktad som en av Sydamerikas bästa zoologiska trädgårdar.

Belém har en stor hamn och är centrum för utskeppning av timmer. Nere i hamnen ligger den stora marknaden Ver-O-Peso (
som betyder "se vikten") och som faktiskt är ritad av Gustave Eiffel! Hit kommer människor som bor kring floden för att sälja
sina varor som är typiska för regionen. Vissa av råvarorna härifrån har blivit högsta mode i de södra delarna av landet och betraktas
som mycket exklusiva. Bland dessa kan nämnas acaí, ett bär från en speciell palm och farinha de manioc, ett mjöl som utvinns ur en
rot som bara växer här. Lite utanför Belém ligger Icoarací där det finns ett stort antal krukmakerier som för den gamla
Marajoaratraditionen vidare. Man gör bl.a. krukor som är kopior av de pre-kolumbianska fynd man gjort på Marajó. Tycker du
om keramik är detta stället för dig.

På kvällen kan du följa med och äta middag på Estacão das Docas som är två gamla hamnmagasin som gjorts om till
 restauranger och har eget bryggeri!

Dag 34-37

Besök Ilha de Maraja

Efter närmare 300 mils färd når vi Atlanten där Amazonasfloden mynnar ut i en trattformad vik. Här är floden som bredast och
det tar oss tre timmar att resa till Ilha de Marajo, en speciell ö med ett fantastiskt våtmarkslandskap. Vi bor i den lilla staden
Soure, utgångspunkt för buffelritt, vandring i mangroveskogen och lata dagar på stranden.

Tidigt på morgonen tar vi båten ut på en av Amazonas flodtarmar, Rio Guamá, till Ilha de Marajó som kan sägas bilda
Amazonasflodens delta. Detta är den bredaste delen av Amazonasfloden och räkna med att resan från strand till strand tar 3-4 timmar!

Marajó har ett fantastiskt våtlandskap och är ett av världens artrikaste områden vad gäller både djur och växtlighet. Här finns
 inte många bilar, gatorna är i många fall av gräs och domineras av cyklar och vattenbufflar. Hela öns befolkning utgörs av
250 000 invånare på en yta lika stor som Schweiz. Man bor dels ute längs vattendragen, dels i små städer som Breves och
Soure (17.000 invånare) eller på buffelfarmer; fazendas.

I Soure bor vi på ett trevligt litet pensionat. Soure är ett vänligt ställe där du som utlänning kommer att väcka mycket nyfikenhet.
Stämningen är mycket avslappnad och det finns mycket att utforska i dess närhet. I närheten av Soure ligger flera fina stränder.
Här är vattnet bräckt och de milsvida stränderna är kantade av mangroveträsk som delvis torrläggs vid lågvatten.

Vi kommer dessutom att göra en kortare vandring i de fina mangroveskogarna längs stränderna och en kortare båtfärd genom skogen.

I egen båt färdas vi uppströms på Rio Paracauary c:a 3 timmar till Fazenda São Joaquim där vi spenderar en heldag för att följa
livet på ranchen. Alla som vill får tillgång till häst och för den som så önskar går det även bra att rida på bufflarna också!.

Tillbaka till Belém
Vi tar båten tillbaka till Soure, där vi äter lunch innan vi fortsätter med nästa båt till Belém. Vi kommer till hotellet på kvällen  

Dag 38-44

Avfärd buss till Rio de Janerio 345 mil (alt flyg beroende på tid vi har kvar)

Dag 45

Avresa  från Rio De Janerio till Köpenhamn via Paris

Dag 46

Nu börjar planeringen ta form för vår nästa resa som är att åka båt på Amazonfloden från Yurimaguas till Belem

Varför just Amazonas??

Efter vår 2:dra resa 2007 till Nya Guinea och besöket hos trädhusfolket så lockade detta oss med vandring i regnskog, besök hos stenåldersmänniskorna.  I Amazonas djungel finns förmodligen också denna möjlighet med utfärder i regnskog/djungeln. Trots seklen av europeisk närvaro och de intensiva skogsskövlingen under 1900-talet är regionen fortfarande hemvist för några av världens sista ursprungsbefolkningar.


Floden börjar i Anderna på över 3700 meters höjd, ungefär 150 kilometer från Stilla havet. Från Perus gräns flyter den lungt österut 3 000 kilometer genom regnskogen och sedan fram till Atlanten. Mellan Anderna och mynningen rinner flera hundra bifloder samman med Amazonfloden, bland annat Rio Negro och Rio Madeira från norr, och Tapajos och Xingu från söder.

Rio Amazonas som den heter på Portugisiska är en flod i Sydamerika . Det är världens mest vattenrika flod och en av jordens två längsta floder. Den är 7 025 kilometer lång, räknat från Rio Apurimacs tillflöde till mynningen i Atlanten.

Amazonfloden släpper ut enorma mängder sötvatten i Atlanten. Under regnperioden kan den stöta ut hela 300 000 m3 vatten per sekund. Under regnperioden kan floden höja sig med upp till 20 meter. Även dess avrinningsområde är omfattande, på 7 180 000 km2.

Amazonas har ett enormt rikt ekosystem med massor av exotiska djur som till exempel annakondor, tucaner, kajmaner och färskvattendelfiner och 2500 olika fiskarter.

Faktum är att man fortfarande tror att det finns hundratusentals arter som ännu inte är identifierade.

Lokalbefolkningen (Caboclos) livnär sig främst på fiske och småskaligt jordbruk.

Det.är även möjligt att segla på floden, men endast 340 mil är seglingsbara. Den första europen som seglade på Amazonfloden var spanjoren Francisco Orellana.

Amazonflodens namn uppkom efter Francisco de Orellanas astrapatsrika resa. Orellana seglade 1541 från bifloden Napos inflöde via Maranon nedströms på Amazonfloden och kunde vid hemkomsten berättaom strider med indianer, anförda av kvinnor. Dessa sägner om amasoner torde ha gett upphov till flodens namn. Enligt andra skall infödingarnas namn på floden ha varit Amassorna (båtförstöraren).

När vi hänger upp våra hängmattor i båten startar vår färd i världens största sammanhängande regnskog.

Vår resa börjar i Yurimaguas.